Konkurrensverket får nya verktyg – så påverkas ditt bolag

Den 1 augusti 2026 får Konkurrensverket tillgång till ett flertal nya verktyg som på ett eller annat sätt kommer att påverka de flesta bolag i Sverige. För bolag som konkurrerar med det offentliga eller som vill komma in på stängda marknader är detta goda nyheter, medan offentliga bolag och större bolag kan komma att få se sin position utmanas framöver. De nya verktygen innebär alltså en stor affärsmöjlighet för bolag som upplever konkurrenshinder och en varningsklocka för bolag vars position vilar på strukturer som kan komma att ifrågasättas.  

Här är vad man behöver veta, och vad man kan göra redan nu.

Det blir svårare att göra förvärv

För M&A-aktiva bolag innebär de nya verktygen i huvudsak följande:

• Fokus flyttas till lokala marknader. Tidigare krävdes påverkan på ”landet i dess helhet eller en avsevärd del av det” för att förvärv skulle kunna förbjudas, men enligt de nya reglerna räcker det med att konkurrensen på marknaden hämmas. Detta innebär att man vid varje förvärv även kommer att behöva analysera effekten på lokala marknader. Den klassiska roll-up strategin kan komma att stöta på hinder, vilket blir särskilt aktuellt för bolag i branscher som genomgår konsolidering. Detta kommer att kräva en mer proaktiv informationsinhämtning och en fördjupad konkurrensanalys redan i DD-processen.
• Konkurrensverket kan besluta om utredningsskadeavgift. Detta gäller om ett bolag under prövningen lämnar oriktiga, ofullständiga eller vilseledande uppgifter eller missar tidsfrister. Detta är en direkt kostnadsrisk och bolag som gör förvärv behöver nu ha god ordning på interna presentationer, styrelsematerial, marknadsanalyser och prognoser innan det blir skarpt läge.
• Bolag kan få upplysningsplikt vid förvärv. Konkurrensverket kommer att kunna ålägga vissa bolag att lämna upplysningar om planerade förvärv. I dagsläget är det oklart vilka bolag som kommer att åläggas denna plikt, men en rimlig gissning är att den kommer att träffa bolag som är verksamma på koncentrerade marknader och/eller serieförvärvare. För sådana bolag kommer förvärv att ta längre tid och risken att förvärv begärs in och förbjuds ökar.
• Nya tidsfrister införs. Fas 2 hos Konkurrensverket förlängs från tre till nästan fem månader (90 arbetsdagar) och en domstolsprocess kan nu ta åtta månader i PMD (tidigare sex) och fyra månader i PMÖD (tidigare tre). Detta behöver bolag ta höjd för i SPA.

Och möjligheterna? Ett bolag som märker att ens lokala marknad håller på att konsolideras kan tipsa Konkurrensverket eller yttra sig vid förvärvsprövningar. Konkurrensverket har nu bättre verktyg att utreda sådana marknader och vidta åtgärder om konkurrensen påverkas negativt. 

Ny lag om offentlig säljverksamhet – innebär det slutet på den ojämna matchen mot det offentliga?

Den nya lagen innebär att offentliga aktörer inte får bedriva säljverksamhet elleranvända sig av beteenden som ”otillbörligt” påverkar privata företags möjligheter på marknaden. Den praktiska innebörden är följande:

• Sanktionsavgift upp till 20 miljoner kronor. För första gången kan en offentlig aktör tvingas betala skattepengar för att ha konkurrerat med det privata på ett felaktigt sätt.
• Låg ingripandetröskel. Det räcker att beteendet typiskt sett kan påverka privata bolags möjligheter på marknaden på ett otillbörligt sätt. Ett bolag som klagar behöver alltså inte visa att det faktiskt lidit skada för att ett beteende ska kunna förbjudas.
• Konkurrensverket beslutar i första instans. Tidigare fick verket väcka talan i domstol, men nu fattar verket bindande beslut självt. Detta innebär sannolikt att processerna kommer att bli mer effektiva än tidigare.
• Ny insyn. Offentliga aktörer måste vart fjärde år utvärdera sin säljverksamhet och årligen särredovisa den. Det ger privata aktörer en insyn i verksamheter som inte funnits tidigare.

Anser du att det offentliga har konkurrensfördelar som du inte har? Om du konkurrerar med en kommun, ett kommunalt bolag eller ett statligt bolag har du nu ett verktyg som kommer att göra det lättare att slippa konkurrens från det offentliga. Bolag kan redan nu identifiera vilka beteenden som det offentliga tillämpar och vilken påverkan de får på möjligheterna att konkurrera. Det kan vara fråga om underprissättning, användning av offentligt finansierad personal eller offentliga lokaler, försäljning i samband med myndighetsutövning eller vägran att ge tillgång till offentlig infrastruktur.

Och om du driver ett kommunalt eller statligt bolag? Genomlys verksamheten mot de nya reglerna redan nu, särskilt om det kan ifrågasättas om verksamheten är kompetensenlig (kommunala bolag) eller ligger utanför verksamhetsföremålet respektive ägaranvisningen (statliga bolag). Fundera även noggrant igenom om er verksamhet kan motiveras av allmänna intressen.

Koncentrerade marknader kan nu öppnas upp för utmanare

Konkurrensverket får nu möjlighet att ingripa mot strukturella konkurrensproblem även när inget enskilt företag brutit mot konkurrenslagen. Anser verket att marknaden inte fungerar, eller att det finns hinder för en effektiv konkurrens, får verket nu besluta om åtgärder för att främja konkurrens. Det kan vara fråga om att förbjuda vissa typer av avtalsvillkor, tvinga bolag att ge tillträde till infrastruktur och data, ålägga bolag att ändra affärsmodell med mera.

Vad det betyder i praktiken: Om du är utmanare på en koncentrerad marknad är detta förmodligen den bästa nyheten på väldigt lång tid. Strukturella problem går nu att angripa utan att man behöver bevisa dominans eller missbruk. Du behöver alltså inte vänta på att någon bryter mot reglerna, utan det räcker att marknaden inte fungerar som den ska för att det ska finnas grund för ett klagomål till Konkurrensverket. 

Marknader med monopol- eller oligopolstruktur är särskilt exponerade. Marknaderna för livsmedel, drivmedel, fjärrvärme, elnät, veterinärvård och bygg/byggmaterial har redan pekats ut som problematiska. Vi räknar med att utredningar inleds redan hösten 2026 på någon av dessa marknader.

Vill du utmana en etablerad aktör? Bolag kan klaga till Konkurrensverket och be verket initiera en utredning. Arbetet kan påbörjas redan nu: kartlägg och analysera vad som hindrar en effektiv konkurrens, exempelvis inlåsning, inträdeshinder, icke-transparent prissättning, algoritmstyrda ageranden, tillgång till infrastruktur och data med mera. Initierade och faktabaserade klagomål har större chans att få gehör hos Konkurrensverket, och bolag som är först med att presentera problem på en marknad kommer sannolikt också sätta agendan för utredningen och ha större chans att få ärendet prioriterat. 

Och om det är du som är den etablerade? Gå igenom verksamheten och analysera vilka delar som kan ifrågasättas och var det har funnits klagomål från kunder och konkurrenter. Avtal och upplägg som varit bekväma under lång tid, exempelvis exklusivitet och långa avtalstider, kan nu komma att förbjudas. Fundera över vilka frivilliga justeringar som är kommersiellt gångbara och om de går att genomföra redan nu innan utredningar inleds. 

Slutsats – rätt hanterat innebär de nya verktygen goda affärsmöjligheter

De nya reglerna innebär en omfördelning av styrka mellan privat och offentligt och mellan utmanare och etablerade. Offensivt hanterat kan de nya verktygen tvinga fram strukturella förändringar på marknader som annars hade förblivit låsta eller krävt många år av osäkert och dyrt processande. Bolag som redan nu tar höjd för de nya reglerna, kartlägger möjligheter och risker samt rensar ut problematiska avtalsvillkor kommer att vara väl förberedda inför den 1 augusti 2026. 

Robin Heimdahl

robin.heimdahl@br-a.se

070 157 87 63